Inledning

Antalet av de azerbajzdjanska befolkningen som bor i Sverige är okänd pga. att de flesta azerbajdzjanier har kommit från Södra Azerbajdzjan som atomatiskt ingår i Iranska imigranter enligt svenska centrala statiska byrån, migrationsverket och även skatteverket och andra statliga myndigheter. Det är förbjudet att registrera den etniska tillhörigheten i Sverige enligt lag. Samtidigt har man vissa rättheter som språk, kultur, religon,...men hur det ska gå ihopp om man inte vet hur många och vart de befinner sig?

 Hur hör det ihopp när andra etniker har visa status t ex. Kurder asyrier även bland de svenska myndigheter som migrationsverket, skolverket.. torts det minder antalet av mängder gämförande med azerbajdzjanier? Vad är orsaken och vilka är som hindrar det?

Problemet dyker upp redan när de nykommna vill planerar sina gemensama kulturella, språkliga, och traditionella verksamhet.  Sifrona som ges ut från de offentliga sektorerna i Sverige gällande de Azerbajdzjanier motsvarar inte de verkligheterna som det finns i Sverige bland våra mångdfalla samhälle. Den azerbajdzjanska folkgrupp består av runt 25000 invånare som har bosatte sig i Sverige sedan 1980 hitills(2007).

Definationen av etniska tillhörheten är de gemensamma kulturella, språkliga och de historiska bakgrunden vika är på högsta graden samma när det gäller de azerbadzjanier som bor i Iran (Södra Azerbajdjan) med ungifär 35 miljoner invånare och Azerbazdjanska Repobliken (norra Azerbajdzjan) med 8 miljoner invånare.

Problem

 
Vem är invandrare? 
Enligt den arbetsgrupp som har sett över användningen av begreppet invandrare i lagar och förordningar och i myndigheters verksamhet (Ds 1999:48 och 2000:43) bör begreppet invandrare användas endast när det gäller människor som själva har invandrat, dvs. flyttat till Sverige från ett annat land och folkbokförts här. Personer med utländsk bakgrund avser såväl utrikes födda personer som själva har invandrat som personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder (ur regeringens skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet).

De största språken bland dem som bor i Sverige och är födda i ett annat land är i storleksordning: 
- Finska  
- Bosniska/kroatiska/serbiska  
- Arabiska  
- Persiska  
- Spanska  
- Engelska, når även många från Indien, Pakistan, Uganda,  
  Kenya osv  
- Sorani, talas av kurder från t ex Irak  
- Somaliska  
- Franska. Med franska når du invandrare från flera afrikanska  
  länder.  
- Polska  
- Turkiska 
- Tusentals tvåspråkiga invandrare från västra Asien har kurdiska (kurmandji eller sorani) respektive syriska som modersmål. Ofta har de dock studerat respektive lands majoritetsspråk, arabiska, persiska eller turkiska mer än sina modersmål. 
http://www.regeringen.se/ http://www.s.lst.se/s/amnen/Integration/vanliga_fragor_och_svar.htm

Det som är märkligt med listan (ovanför) är de folkgrupp t ex. Kurder, sorani, kurmandji ..som ahr fått plats i listan men det finns ingen plats för azerbajdzjanier. Om de azerbajdzanska folkgrupp som har kommit från Iran räcknas som persier då kommer frågan om de kurder som har kommit från Turkyet, Iran och Syrien. Om de har rätt till egen plats i statistik varför Azerbajdzjaner som kommit ifrån Iran inte syns?!!!

Enligt UNPO (unrepresnt Nation and People Organisation) finns de runt 35 miljoner Azerbajdzjaner i Iran då med en enkelt fingerräckning kan man komma till en sifra mella 20 000 till 25000 Azerbajdzjaner som har kommit bara från Iran.

Vid en telefon kontakt med migrationsverkets statistikansvarige fick man inte en tydigt svar på detta. På migrationsverkets hemsida finns det båda på t ex. Kurdiska och asyriska språk tjänster men inte på azerbajdzjanska trots de stora mängder av azerbajzdjanier i Sverige gämför med t ex. Kurder. Det handlar även om ordbok, bidrag till utveckling av modersmål för både för ungdommar som vuxna.

Vad är strukturell diskriminering? 
Diskriminering har oftast har sin grund i fördomar och stereotyper. Medan fördomar ses som attityder och stereotyper som förenklade föreställningar av omvärlden och självbilden, utgör diskriminering en handling. Forskning har visat att diskriminering inte bara görs av individer, utan också kan ligga inbäddad i sätten som samhällets institutioner, organisationer och företag fungerar. Det betecknas som institutionell/strukturell diskriminering.  
Till exempel kan en arbetsgivare annonsera en ledig tjänst där tidigare arbetserfarenhet inom området efterfrågas och särskilda akademiska meriter är nödvändiga. Dessa kriterier är i sig inte diskriminerande eftersom det oftast riktas till alla individer oavsett färg, kön, etnicitet, sexuell läggning eller religionstillhörighet. 
Men när en viss grupp, på grund av negativa särbehandlingar, inte har haft tillgång till arbetsmöjligheter, arbetserfarenhet eller förutsättningar för en vidare utbildning, och därmed inte uppfyller de kriterier som tjänsten kräver, betyder detta att ett sådant krav får diskriminerande konsekvenser. Diskriminering kan vara en del av de formella och informella rutiner som gäller.  
Personer inom organisationerna och myndigheterna behöver därmed inte medvetet diskriminera vissa grupper, utan arbetsorganisation och struktur kan underbygga diskriminerande handlingar mot vissa grupper i samhället.

Vad är integration? 
Integration är både ett mål och en - eller flera - processer. För individen är integrationen ett livsprojekt som är beroende av hans eller hennes egna mål, syften och förutsättningar. Integration betyder också att förena skilda delar till en större helhet. Den som bosätter sig i ett nytt land, måste hitta en strategi för att ingå i en ny gemenskap utan att göra våld på sin kulturella och etniska identitet. Det förutsätter en viss, ömsesidig, anpassning. Integration är en ständigt pågående, ömsesidig process. Samhället kan stödja individen genom att föra en politik som underlättar för honom eller henne att förverkliga sina mål i livet. http://www.s.lst.se/s/amnen/Integration/vanliga_fragor_och_svar.htm

Vad har språket för betydelse för integrationen?  
Att kunna tala och förstå svenska underlättar naturligtvis integrationen eftersom man då lättare kan förstå hur samhället fungerar och de olika koder som finns i samhället. Det är också genom språket som man kan få kontakt med andra människor. Språket behövs för att skapa förståelse och ömsesidig respekt. Otillräckliga kunskaper i svenska kan bland annat leda till utanförskap. 
Invandrare som inte behärskar svenska så bra, har ofta svårt att få arbete. Arbete och egen försörjning är centralt i det svenska samhällslivet och viktigt för integrationen. Det är genom arbetet som man oftast knyter kontakter med andra invånare i landet. 
Se också Migrationsverkets webbplats bland Frågor och svar. Se informationsrutan Länkar till höger på denna sida.

 källoförtekningar

http://www.unpo.org/member_profile.php?id=7

http://www.isak.liu.se/content/1/c6/03/04/11/begreppet_mangfald_3_th.pdf

http://www.azfi.org/index%20svenska%202007.htm

Artikel 2.

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

Artikel 17.

1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Artikel 22.

Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 26.

1. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.

Artikel 27.

1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.

Artikel 30.

Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.